HIF skuldfritt – efter 3 463 dagar

Straffräddningen i Milano 2000 blev startskottet på en följetong ingen kunde förutse. I går – nästan tolv år senare – klev en HIF-delegation in i Rådhuset och satte den sista punkten.

16 oktober 2012

Rådhusklockan slår halv tolv när det skrivs historia knappt 50 meter under tornet.

– Vi är väldigt tacksamma för den hjälp vi har fått och det förtroende staden har visat oss genom åren, sa HIF:s ordförande Claes Ohlsson när han lämnar över en symbolisk check på exakt 16 403 564 kronor.

HIF har till slut gjort rätt för sig – efter 3 463 dagar.

23 augusti 2000

Allt började egentligen med Sven Anderssons straffräddning i Milano sommaren 2000. Redan då stod HIF på ruinens brant. Med ett par hundra tusen kronor i eget kapital blev bragden mot Inter viktigare än vad de flesta kunde ana.

Klubbens existens hängde på en skör tråd – och Anderssons högra målvaktshandske. Samtidigt blev Champions League-inträdet också början på en allt vildare pengaspiral.

HIF satt med en ålderstigen trupp samtidigt som botten fullständigt gick ur spelarmarknaden 2002. Ändå budgeterades det med spelarförsäljningar på 20 miljoner kronor netto. En grov och farlig felkalkyl.

2003 var krisen ett faktum. Ekonomin var ett avgrundshål som saknade motstycke. Advokat Staffan Anderberg upprättade handlingsplanen som satte svart på vitt: svindlande 55,5 miljoner i skulder skulle städas bort.

Spelartruppen höll långa möten och enades om att gå med på en 20-procentig lönesänkning.

– Det var tråkigt att höra allt snack om hur mycket vi spelare tjänade och att vi gott kunde sänka våra löner. Det har man all rätt att tycka, men man ska komma ihåg att alla hade möjligheten att lämna. Ingen gjorde det. Det var många som visade hjärta, men fick inte mycket för det, säger dåvarande lagkaptenen Jesper Jansson, i dag sportchef.

23 april 2003

Handlingsplanen godkändes. Helsingborgs Stad och tre banker sköt till ett kapital om 28 miljoner kronor i form av ett efterställt lån (som endast kan återbetalas med vinstmedel). Därmed var elitlicensen inte längre i fara... trodde man.

Men när konkurshotet var undanröjt hade förbundets licensnämnd ännu inte tagit ställning i frågan.

– Det var ingen som riktigt hade koll på den här ekonomiska lösningen och det var kanske därför den gick att genomföra, säger Claes Ohlsson.

Det skulle dröja ytterligare elva dagar och två möten på Arlanda innan licensnämnden beviljade HIF elitlicens och därmed fortsatt allsvensk status.

6 december 2004

För att få ett slagkraftigt lag vände sig HIF till externa finansiärer.

Initiativtagarna hade hoppats på minst tio investerare, men när företaget såg dagens ljus stod styrelseledamot Bengt Adolfsson där som ensam finansiär.

Tolv miljoner satsades på spelarköp och tunga namn som Atiba Hutchinson, Peter Graulund och hemvändaren Erik Wahlstedt värvades redan året efter konkurshotet.

Fotbollssverige rasade och epitet som ekonomisk dopning och Kommunens IF såg dagens ljus.

– Vi har blivit hånade ibland för att det varit ett kommunalt lag, men vi har alltid stått upp och sagt att det inte handlar om det. Vi ville undvika ett degraderat lag och ett Olympia, som vi ägt, utan hyresgäst, minns kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M).

Muskelspänningen med externa medel kostade också. I uppgörelsen fick bolaget rätt till 20 procents värde av befintlig trupp.

Dåvarande ordförande Sten-Inge Fredin förklarade upplägget så här:

– Det är möjligt att vi inte lyckats föra ut hur bra det här avtalet är för föreningen. Tänk så här: du får låna en ny bil och behöver bara betala för bensinen. När den blir såld får du dessutom pengar för den.

Visst tappade HIF möjliga intäkter, men utan externa miljoner hade inte klubben varit där den är i dag.

18 juli 2005

En klubb med drygt 30 miljoner i skulder gör det omöjliga. Andreas Jakobsson vänder hemåt, drar på sig den rödblå tröjan och startar en hemvändarkultur. Drygt ett år senare – den 11 november 2006 – vinner HIF Svenska cupen-finalen mot Gefle.

2006

I årsredovisningen för 2006 framgick att målet var att halvera kapitaltillskottet 2007 och att staden skulle ha fått tillbaka sina pengar 2008. "Handlingsplanen förutsatte åtta år men HIF gör det på fem år", stod det.

Det skulle i stället dröja till 2012 – och ta nio år.

13 november 2010

Nu började de sportsliga hjulen snurra allt fortare. Den här kvällen vann HIF Svenska cupen genom att 1–0-besegra Hammarby i finalen och 2011 fylldes prisskåpet på med tre nya pokaler. Den 19 mars vann helsingborgarna Supercupen via 2–1 mot Malmö FF, den 25 september kunde HIF fira SM-guldet efter 3–1-segern mot Gais och den 5 november kröntes en lysande säsong via 3–1 i Svenska cup-finalen mot Kalmar FF. Den 24 mars 2012 väntade nästa Supercupfinal. AIK stod för motståndet och HIF vann med 2–0.

Fem titlar på drygt ett år alltså. En svårslagen prestation.

16 oktober 2012

HIF står på egna ben igen. Nödvändigt inte bara för självbilden utan även för framtiden. Vi pratar självfallet om ett renoverat Olympia där ägaren Helsingborgs stad är den enskilt viktigaste parten.

– Det pågår en förstudie om vad vi ska kunna göra på Olympia och den ska vi återkomma till om en inte en allt för avlägsen framtid. Politiskt är det psykologiskt jätteviktigt att ha fått ett avslut, säger Peter Danielsson.

Det började vid straffpunkten i Milano. Tolv år senare sätter HIF en viktig punkt och börjar skriva på ett nytt kapitel.