Borta bra men hemma… också borta – HIF:are i Stockholm
I kväll smäller det på Olympia. Då laddas det i Vasastan i Stockholm.
Hur är det att passionerat följa sitt favoritlag 60 mil från Olympia? HIF:s supporterfraktion ”Stockholmsjävlarna” förklarar hur deras växande kamratgäng gör för att hemmaplan ska vara just det även om man är på bortaplan.
Det var ovanligt trångt på Sveavägen och sportpuben Retro igår när HIF spelade borta mot Örebro. Inte för att vi HIFare var ovanligt många- knappa femtio – utan snarare för att vår match olyckligtvis krockat med ett av stockholmslagens bortamatch. Det händer ett par gånger per säsong, men det är långt ifrån ofta.
Vi hade vår vanliga hörna, men de allra flesta fick nöja sig med ståplats. Som något av en initiativtagare är man lite rädd att folk ska komma dit för första gången, tycka det är förjävligt att behöva stå i 90 minuter och stanna hemma i fortsättningen. Men att det är trångt ibland, att personalen alltid är ny och aldrig har koll på tekniken är nog något vi får leva med. Men fördelarna väger över, inte minst för att man får tre öl för en hundring och 15 % rabatt på alla mat. Men framförallt handlar det ju om HIF och samhörigheten. Och skånskan.
Vi är en brokig skara, men samtidigt väldigt lika. Med få undantag som studier och kärlek, är vi här att jobba med jobb som inte lämpar sig hemma. En spelar trumpet, en annan är regissör och en tredje jobbar på TV. Någon eller några jobbar på de stora tidningarna och en hel drös jobbar med eller inom reklam. En gång var Bob Hansson där, men det finns också minst två unikum. Både pojkar uppväxta i eller omkring Stockholm, men med HIF i blodet.
I kväll är det hemmamatch. Men det är långt mellan Vasastan och Olympia. Kanske är det just därför det går så bra för oss, som förening här uppe. När jag skulle betala igår frågade en ung och ny servitris om jag var helsingborgare. Ja, svarade jag. Varpå hon frågade varför vi var där, om vi hade åkt upp bara för matchen… Det är lätt att låta fördomarna ta över, tänka sig att hon är en av alla dem som växt upp innanför tullarna. Och förutom innerstockholm finns bara ”landet” och det är där sommarstugan står.
Lördagen den 21 april försöker vi anordna vår allra första storbussresa. Det är Åtvidaberg som står för resmålet, men vi behöver bli fler. Anmäler sig gör man lättast på Stockholmsjävlar på facebook, skickar ett brev till stockholmsjavlar@gmail.com eller (helst av allt) dyker upp och anmäler sig på Retro på måndag.
/ Stockholmsjävlar via Jocke Hanspers




