Hockeybloggen

Torsdag 29 januari: Alla de bästa spelarna drar, Malmö Redhawks är konkursfärdigt, säsongen är sportsligt körd och hela Sverige hånskrattar.

Söndag 1 februari (tre dagar senare): Malmö vinner sin andra match. Spelarna sprudlar av energi och hjärta. Publiken tjuter av glädje, spelarna pratar om kvalserien, ingen skrattar längre, Redhawks ses plötsligt som en kaxig och sympatisk uppstickare.

Har en svensk förening någonsin genomgått en sådan här extrem makeover på så kort tid?
Tre dagar?!

***

Ett ungt, hungrigt lag som inte får betalt och som ändå spelar för en klubbs överlevnad. Framgångsreceptet är som gjort för att lyckas i Sverige, här älskar vi en uträknad underdog.

***

Carl Söderberg är värd all respekt.

***

En sak som jag undrar över: en del sportchefer i elitseriens känns lite grann som shopaholics. Måste man värva bara för att det finns spelare? Okej att usla Södertälje plockar in Henrik Karlsson och Jonas Höglund, de måste gambla inför kvalserien. Men vad ska Färjestad med Marcus Paulsson till? Och vad ska svenska mästarna HV 71 med Johan Björk i backbesättningen?

Malmö låg typ på elfte plats – i allsvenskan. Paulsson och Björk har presterat i nivå med alla andra. Vet Färjestad och HV 71 någonting som inte vi andra vet? Jag fattar ingenting.

Rögles sportchef Roger Hansson var en av få som såg nyktert på läget. Han sa:
- Dessutom tror jag inte att de här spelarna skulle tillföra särskilt mycket hos oss, de är nog rätt tilltufsade rent mentalt.

***

Mitt i all halleluja-rapportering kanske vi ska hålla i hästarna lite till. Okej att Malmö har förlorat mot både Huddinge och Sundsvall tidigare, men kom ihåg att det är de här två lagen som har besegrats de senaste dagarna. Även utan ett lass stjärnor har Malmö ett mycket bättre lag på pappret än både Huddinge och Sundsvall. Malmö har ett lätt restprogram, men det ska bli intressant att se hur det här nya laget står sig mot de bästa allsvenska lagen.