Innebandylivet

Detta inlägg skulle egentligen ha landat här redan igår, men inställda flyg och försenade tåg satte stopp för det. Spanair och Skånetrafiken var behjälpliga, men som en man i kön till ombokningen uttryckte det, ”vi har inte betalat för att stå här”. Med måndagskvällen i minnet, tog jag det hela med ro. Den sammanfattas ungefär så här:

Lite provokativt gled Ronaldo in på uppvärmningen allra sist, tog en lång löpning i hög fart mot motsatt långsida och var sedan försvunnen för resten av kvällen. Publiken skanderade att han var son till en kvinna som säljer sexuella tjänster, eller också liknade de honom vid hennes kön. Icke barnvänligt, men så är inte tonen mellan dessa båda lag särskilt vänlig heller.

Under söndagen blandade puben där vi följde engelsk fotboll, ett antal game tennis, med en valvaka från utvecklingen i det katalanska valet. När över sextio procent röstar på ett parti som föredrar ett självständigt Katalonien, förstår man också att mötet med rivalen från huvudstaden är extra speciellt.

När hymnens vackra toner sköts ut ur högtalaranläggningen, stämdes den upp av skönsång och stolthet från samtliga på arenan. Jag kunde endast bidra med ”barca barca baaaaaaaarca”, men fick ändå rysningar samtidigt som jag fixerade mitt pappersark som ingick i ett bildskönt tifo.

Inledningen handlade sedan om olika val. Barcelona valde oftast rätt och Madrid samtidigt det motsatta. Guardiola hade på något sätt läst Mourinhos manus redan innan och kunde hela tiden berätta i förväg vad hans spelare skulle hitta på. De passade kort och långt, åt höger och åt vänster och oavsett val så blev det rätt. Jag fick inte fram ett ord till de andra förrän jag kommenterade en tveksam offsideavblåsning efter en dryg kvart. Det var en fotbollsuppvisning som ingen på arenan hade kunnat förvänta sig. Xavis 1-0 följdes av en rusning ut mot vår hörnflagga. Vrålet, hoppet och handen på klubbmärket utstrålade starka känslor från en kortväxt världsspelare.

3-0 till Barcelona innebar den berömda ”spiken-i-kistan” och då passade också Mourinho på att ta farväl av sitt tekniska område. Sal del banquillo, Mourinho, sal del banquillo, hördes från samtliga sektioner. Det var en önskan om att få se honom, att han skulle lämna bänken en kort sekund. Hans enda drag var att byta en dålig vänsterback mot en annan och hoppet var också släckt när inte ens de offensiva krafterna längre fick värma upp.

Jag har sett så många matcher genom åren att jag inte ens orkar försöka räkna dem. Inte ens med en kalkyl över antal säsonger jag följt respektive liga, gånger antal lag som varit spännande, och så vidare…hittar jag någon match som varit fetare. Jag tror seriöst inte att jag kommer att få se en bättre match på plats, under resten av mitt liv. Det skulle vara möjligt att sluta titta på fotboll, om man ska sluta på topp. Resan till Premier League i mellandagarna, med tre matcher på tre dagar, har en del att leva upp till.

Men nu kommer ju det mest spännande. Hur följer Barcelona upp urladdningen, hur hämtar sig Real Madrid och hur artar sig returmötet den 17 april i Madrid. När Puyol spände sina biceps, Valdes hängde sig i nätet och Jeffren sprang som om han hade döden i hälarna vid 5-0-målet, då fanns det ingen morgondag i deras tankar. Det har inte framkommit några uppgifter om ett eventuellt firande, men det sägs i alla fall att spelarna med många år i klubben grät efter matchen.

Jag är oerhört tacksam över att jag fick chansen att se denna match. Tack Barcelona.

En lördag, nästan vilken som helst under ett år, omsätter vi svenskar närmare 100 miljoner genom att spela på trav. TV4 är kanalen som tagit på sig ansvaret att sända och förmedla spelet, analyserna och loppen. Etablerade namn, ja rent av de allra skarpaste kännarna i landet, förgyller rutan under såväl vardagssändningar som storloppen. Under ett år med helt sjuka prestationer, lovande unghästar och en rekordjakt som är minst sagt imponerande går vi dock miste om tankar och uttalanden från huvudpersonen själv, Åke Svanstedt. I ett tidigt skede valde TV4 att bespotta och döma huvudpersonen i frågan om djurplågeri och plötsligt valde han, såklart, att inte beblanda sig med TV4 i samband med tävlingar.

Han har vunnit alla de mest prestigefyllda och penningstinna loppen på svensk mark, slagit Stig H Johanssons oslagbara rekord vad gäller inkörda pengar för en svensk tränare på ett år och slår vilken dag som helst också rekordet för antal segrar för en enskild tränare under ett år. Vi som tittar, följer och är väldigt intresserade går miste om reportage, intervjuer och djupdykningar i Sveriges genom tiderna mest framgångsrika stall. Borde TV4 möjligen ha haft lite tålamod i sin jakt på rubriker och skandaler?

Barcelona i allmänhet och Zlatan i synnerhet är nästan lika självklart under helgerna som Idol har vunnit i samband med svenskens fredagsmys denna höst. Kan uttalandet om osämjan mellan Zlatan och Messi få vår superstar att inte längre orka svara på frågorna efter matchen får nog TV4 problem att stödja sig också på sin högra fot.

I Glasgow är fotbollen en livsstil. I Barcelona mer en religion i ett fanatiskt Katalonien. I Manchester United handlar det om tradition och titlar i ett evigt förtryck mot lillebror, City. På dessa platser har Henrik Larsson gjort sig själv till en internationellt respekterad spelare.

Det hela kan tendera en lista av fjäsk och överdrivna hyllningar. Men om inte vår nitiska kvällspress hittat värre saker än en knuff mot Jon Jönsson, flygresor när resterande spelare i innebandylaget åkte buss och en tvist kring vilka skor han spelade i, hur ska då gemene man kunna framställa honom med annat än tyngsta respekt.

En stekhet sommar på andra sidan Atlanten tog vi en rastaprydd, kvick anfallare till våra hjärtan. Bulgarerna slog knut på sig i sina försök att stoppa honom och straffmålet i dramat mot Rumänien var bara början på det som skulle följa. En helgonförklaring på skotsk mark efter att ha varit centralfiguren i ett lag som skördade framgångar såväl nationellt som internationellt. Ponera att Henke hade spelat kvar i Celtic fram till dags datum, så hade nog till och med Rangers supportrar applåderat honom med stor respekt när karriären ska avrundas.

Under den årliga fotbollsgalan kördes en ironisk pling med Robert Prytz som målskytt för Aberdeen och visst ifrågasatte vi förmågan att göra mål mot fräckare lag än Motherwell. Från att ha varit målet för alla inlägg blev Henrik Larsson istället en av alla små diamanter i ett bolltrillande Barcelona med juveler som Ronaldinho och Xavi. Inhoppet i finalen av Champions League är en vacker fotbollsstund och får väl betecknas som den slutgiltiga hälsningen till tvivlarna. En stor spelare spelade en stor roll på en stor scen.

Att flytta hem till Helsingborg kändes aningen tidigt med tanke på vilka högklassiga prestationer Henke visade upp efter sin andra allvarliga skada. Det skulle också visa sig att äventyret utomlands innehöll en oväntad slutakt. Det pratades om att Wayne Rooney lärde sig att löpa smartare under Henkes tid i klubben. Darren Fletcher menade att den högklassiga ersättare de ordinarie spelarna kunde se på planen var avgörande för den fina säsongsavslutningen.

De sista åren i allsvenskan har en klinisk målgörare fått omskola sig till finsnickare i en speluppbyggnad som handlat om en internationellt skolad fotbollshjärna. Ungdomarna på Grimsta och veteranerna i Kalmar har alla fått jaga honom med stor frustration. Under derbyt mot Malmö FF förra säsongen klockade jag honom till en dryg kvart innan första misstaget med boll kunde uppdagas.

På onsdag avslutas denna fantastiska karriär. Det blir sista raden i en kärleksdikt efter minnen från landslaget, från storklubbar och varma sommarkvällar på Olympia. Jag må vara överförtjust i värdiga avslut och nog kommer huvudpersonen själv att se till att han får avsluta med det som gjort honom störst – nämligen ett högklassigt mål. Läs inte om det i tidningen, se det inte på youtube, bege till er Olympia – för ni kommer inte att uppleva en ny Henrik Larsson under er livstid.