Ingen Alvaro men vi fick se ett framtidslöfte

28 februari, 2010 klockan 10:15

Kylan piskade på. Kul då att ÄFF och Örgryte bjöd på stundtals riktigt kul anfallsfotboll. Lagen skiftades om att föra matchen. Vi har berömt Roars försvarsskapelse tidigare och nästan satt en allsvensk stämpel på det. Mot Örgryte visade ÄFF upp klassen även längre fram i banan. Roar var mycket nöjd med sista tredjedelen med tanke på alla chanser som skapades. Med mittfältstrion Robin Nilsson, Tobias Johansson och Björn Westerblad har ÄFF en offensiv som kommer straffa många lag i Superettan den här säsongen. Örgryte fick erfara det. Kruxet var avsluten. Tror att Patrik Larsson är saknad där framme.
Pratade med några ÖIS-fans (de var rätt många på Valhall Park). De konstaterar att Alvaro varit i träning den senaste tiden och att han troligen gör comeback nästa match. Tränaren Janne Andersson är inne på samma spår. Han gav Alvaro en extra semestervecka, men nu är han i full gång och har i stort sett lämnat ljumskproblemen bakom sig. Frågade om det finns frågetecken kring hans spel i superettan. Fick det här svaret:

– Ja jag skulle vilja träna Arsenal men det är samma där, de får höra av sig först…

Det stora utropstecknet, tycker jag, var högerbacken Andreas Karlsson (som fick chansen när Micke Dahlgren blev utvisad). 19-åringen från Rössjöholm och meriter från HIF:s U-lag kan bli något riktigt stort. Han har just Dahlgren att tampas med på sin position så det är väl det som talar emot att hans utveckling och karriär tar fart redan nu. Det är en spelare inte minst HIF bör ha ögonen på framöver. Roar sa att han kommit in i seniorernas omklädningsrum för att stanna. Och utvecklar det mer här.

Torbjörn Dencker

Dela

Målet som många missade

27 februari, 2010 klockan 19:30

Trots att termometern visade några grader plus var det rejält kallt på FC Köpenhamns träningsanläggning i stadsdelen Frederiksberg i Köpenhamn. Därför var det en hel del som sökte sig in i den varmare cafeterian i pausen. Dock vare sig spelare eller domare som stannade kvar ute på planen. De frös också varför domaren blåste igång matchen igen efter sex-sju minuters paus. Så när vi som värmt oss i cafeterian kom ut för den andra halvleken var spelet redan igång och vi lyckigt eller kanske olyckligt ovetande om att HIF ökat på första halvlekens 1-0 till 2-0 i inledningen av den andra. Ända fram tills det det ringde i HIF:s klubbdirektörs Paul Myllenbergs mobil. Det var från HIF:s ledar-och spelarbänk.

- Synd att du missade 2-0-målet, löd det i mobilen.

- Äsch, ett nytt Reine-skämt, sa Myllenberg.

Jag blev ombedd att ringa fotograf Thoresen.

- Va, har det blivit mål? Jag har varit på toa, sa Thoresen.

Och efter matchen kom Kvällspostens utsände Henrik Högström fram:

- Du, Walle jag hörde att det blev 3-0, men jag hara bara sett två mål…

HIF:s Marcus Nilssons 2-0-mål mot FC Köpenhamn var det många som missade.

Walle Holmberg

Dela

En makalös nattrysare med Lag Norberg

27 februari, 2010 klockan 08:02

Jag har varit tvungen att samla mig för att skriva de här raderna, sovit några timmar efter en av de värsta nattrysare jag varit med om. Jag pratar om damernas curlingfinal. Vilken match. Jag var på väg att ge upp flera gånger. Tur att Lag Anette Norberg är av lite annat virke. De gav aldrig upp. Inte ens när det såg som mörkast ut. Först en magnifik inledning av matchen där de var klart bättre än kanadensiskorna. Sedan tappade de efter pausen, gjorde några misstag och så var Kanada ikapp och förbi. Men så samlade de sig igen mot slutet och spelade fantastiskt. Samtidigt som Kanadas skipper Cheryl Bernard darrade. När den svenska stenen låg kvar som bästa sten i skiljeomgången var det ett sånt där litet ögonblick då idrott är som allra bäst.

Och så var ännu ett OS-guld bärgat. Själv fällde jag en liten tår vid medaljutdelningen. Äh, jag skyller på Eva Lund, hon är ju en som amerikanerna brukar beskriva som ”wears her emotions on her sleeve”.

Och ännu en gång har curling visat sig vara en alldeles, alldeles underbar OS-sport.

Stefan Lindqvist

Dela

Ligacupfinaldrabbning på söndag

26 februari, 2010 klockan 22:56

Helgens match måste väl trots allt vara finalen i ligacupen på söndag kl 16 mellan Aston Villa och Manchester United. Ligacupen är förstås långt från FA-cupen i prestige, men det är trots en cupfinal och segraren är klar för Europa League nästa säsong (fast jag tror nog att både Villa och framförallt United siktar in sig på en helt annan europeisk turnering).

United är titelförsvarare efter förra säsongens seger på straffar mot Tottenham. Men Villa är ett lag med många ligacupsegrar i bagaget. Senast de vann var 1996.

Senaste finalmötet mellan Aston Villa och Man United daterar sig till 1994 och det minns Villa-fansen med välbehag.

Så här gick det till då (by the way, herrejösses, vilka fula tröjor United hade!):

Stefan Lindqvist

Dela

Här är nästa OS-sport

26 februari, 2010 klockan 20:07

Plötsligt drabbas jag av en tanke: Har Sportbloggen blivit lite väl seriös?

Jag tänkte försöka råda bot på det nu. Och stoppa nu inte era huvuden i sanden…det här kan mycket väl vara nästa OS-sport.

Stefan Lindqvist

Dela

Ska Lagerbäck få visa pärmen för Martins?

26 februari, 2010 klockan 19:50

De senaste 20 åren har Nigeria haft 18 förbundskaptener. Flera färgstarka figurer har basat för Super Eagles, bland annat Clemens Westerhof och Bora Milutinovic. På senare även den allt annat än färgstarke Berti Vogts. Nu kan det bli så att näste man på posten heter Lars Lagerbäck. Det tycker jag känns härligt skönt och absurt.

Och kanske är han helt rätt man att få ordning på Nigeria, som de senaste åren inte alls lyckats matcha de framgångar som man hade under 1990-talet.

Tänk att få se Lagerbäck på Nigerias bänk under VM-slutspelet i sommar, visande sin pärm för Yakubu Aiyegbeni och Obafemi Martins. Det vore en syn att stilla be om.

Stefan Lindqvist

Dela

Hurra för Alves!

26 februari, 2010 klockan 15:27

Dani Alves är tillbaka i laget när Barca möter Malaga hemma på Camp nou i morgon.

Hurra! säger alla vi som saknat den blixtsnabbe och temperamentsfulle högerbacken.

Hurra! säger säkert också lagkapten Carles Puyol, ersättaren på högerkanten som därmed slipper att förgäves försöka hålla Alves-tempo. Nu kan han återgå till den position där han är oumbärlig – mittförsvaret.

Leo Messi instämmer antagligen – äntligen får han passningar från högerkanten och slipper vara så ensam där.

Säkert har Alves skadetid satt ännu större press på Barcelonas klubbledning att försöka hitta en duglig vikarie på jobbet som högerback.

Med Alves återkomst fortsätter sjuklistan att sakta men säkert krympa.

Kvar i sängen är ”bara” Seydou Keita och Eric Abidal.

De saknas i laget, inte minst Keita, men nu är ändå så många på fötter igen att Barca kanske kan hitta storformen igen. Det har gått rätt mycket upp och ner på sistone. Så kan det vara, men det duger i längden inte för ett lag som vill vinna ligan och Champions igen. Liiite jämnare kvalitet, tack!

Winnie Gravlund

Gästkrönikör

Dela

Vintersportsnack tar fram sågen

26 februari, 2010 klockan 13:53

Stefan Lindqvist är en trevlig prick. Det vet ni vid det här laget. Han är också en man som säger vad han tycker. Ett sådant tillfälle är dagens Vintersportsnack som ser dagens ljus om någon timme.

Han tar fram sågen – och då menar jag den stora klingan – och radar upp de som bör lämna etern, men nämner även de som gärna får stanna kvar. Se införtugget på Lindas blogg.

För första gången i världshistorien har (vinter)sportsnack ett husband. Kollegorna Herbert och Mattias har många lik i garderoberna, den här gången i form av gitarr och munspel. Och vilken musik passar bättre än bl-os i dessa tider. Hör ett smakprov på Lindas blogg.

Och så har Björn Lilja ringt upp polaren Therese Borssén inför slalomen i kväll. Hon är en av medaljhoppen trots en rätt kass säsong.

Själv har jag snackat med Susanna Jakobsson från Helsingborg. Hon är en av 25 000 som jobbat bakom kulisserna i Vancouver.

Väl mött i dagens Vintersportsnack!

PS. Har träffat HIF:s nye ordförande i dag. Möt honom i ett special-sportsnack inom kort.

Torbjörn Dencker – programledare

Dela

Kalmar näst rikast i landet

26 februari, 2010 klockan 08:37

Det vankas allsvensk upptaktsträff i Örebro 8 mars, en förtäckt firmafest. Under dessa brukar Kalmars frontfigur Nanne Bergstrand mässa om att Kalmars omsättning långt ifrån motsvarar tabellplaceringen, att klubben har begränsade resurser osv…
Från och med nu kan inte Nanne köra på detta mantrat. Senaste bokslutet visar att Kalmar går 25 miljoner plus (tack vare spelarförsäljningar annars hade det blivit ett minus på sista raden) och med tanke på att det egna kapitalet redan låg på runt 50 millar så sitter KFF på landets näst största kassakista. Bara Malmö FF har större ekonomiska muskler.
Raskt marscherat av Smålands stolthet med tanke på att klubben inte för så väldigt längesedan mest var känd för att åka hiss mellan allsvenskan och superettan.
Nu plöjer Kalmar ner en hel del av kapitalet i egna arenan och resten om resultatet för 2009 läser ni här och här.

EDIT: Alla klubbar har ännu inte redovisat sina bokslut för 2009. Förbundet brukar sammanställa siffrorna i ett gemensamt dokument och enligt den senaste ekonomiska analysen, den som gäller säsongen 2008, såg toppen av ”Eget kapital”-ligan ut som följer:
Malmö 112,1 miljoner, Kalmar 46,2, Elfsborg 36,3.
Hela listan/analysen finns på svenskfotboll.se under menyraden Dokumentbank.

Marjan Svab

Dela

Så här mycket lag får man för 1,5 miljarder

25 februari, 2010 klockan 23:11

Laget är visserligen regerande världsmästare i sin sport men ändå. New York Yankees har världens dyraste spelartrupp. Organisationen betalade sammanlagt ut 208 miljoner dollar i löner under fjolårets mästarsäsong.
Här kan ni se vad varje spelare i Yankees tjänade.
De största drar in sjuka cash, men även de sämst ställda behöver inte panta burkar för att dryga ut kassan. Lägstalönen i Yankees är 400 000 dollar om året.

Marjan Svab