Styrelsen informerade om läget inom BT Kemi-projektet
Hur började historien kring miljöskandalen BT Kemi i Teckomatorp och i vilket skede befinner sig saneringsprojektet just nu? Fullmäktiges ledamöter, samt en och annan åhörare, fick information om detta på måndagens sammanträde.
SVALÖV.
Som vi tidigare har berättat hör det från och med i år till vanligheterna att de olika facknämnderna får presentera sina verksamheter på något av fullmäktiges sammanträden. Septembermötets upplaga av detta var vikt åt BT Kemi-projektet.
Syftet med projektet är dels att sanera det förorenade området i Teckomatorp, dels att försöka återupprätta byns heder genom att den inte längre ska behöva förknippas med miljöskandal, utan snarare bli påtänkt som en ort som kan vara trevlig att bo i.
Projektstyrelsens ordförande Hans-Inge Svensson (s) inledde föredraget med en liten summarisk historielektion.
Det hela började på 1960-talet, då Teckomatorp var egen kommun. Företaget Bönnelyche & Thuröe etableras i byn, för att senare köpas upp av Höganäsbolaget. Detta bolag köptes sedermera av Kemisk Verk i Köge, Danmark.
I början av 1970-talet grävdes en stor mängd gifttunnor ner i marken. Och säkerligen fanns det en och annan misstanke redan då om att allt egentligen inte stod riktigt rätt till.
- Det luktade ju. Visserligen inte i hela samhället, men ändå. Det var främst i de nordvästra delarna, men jag tror att det luktade ända hit till Svalöv ibland, berättade Svensson.
Till slut avslöjades alltihop. Mängder av gift var nedgrävt. Dåvarande miljönämndens ordförande hade fullt upp. God hjälp kom från Monica Ohlström-Nilsson, som var småbarnsmamman som syntes i teve och hördes i radio. Miljöskandalen var ett faktum. Alldeles i slutet av 1970-talet sprängdes anläggningen och en sanering utfördes.
- Sedan föll det i glömska och livet rullade vidare.
Inte förrän för några år sedan plockades ärendet upp ur glömskans arkiv igen. Då hade länsstyrelsen tröttnat på den årliga kostnaden om en halv miljon kronor, som gick åt för att pumpa dräneringsvattnet från området till Landskrona reningsverk Prover togs, med bedrövande resultat. Fortfarande fanns giftrester i jordmassorna.
Projektchef Åsa Ratcovich redogjorde så för de kostnader som hittills lagts ner i projektet.
Kommunens kostnad är cirka 750000 kronor per år. Från Naturvårdsverket, via länsstyrelsen, har man hittills fått cirka 17 miljoner kronor i bidrag.
Lars Bevmo, projektledare, fick slutorden i föredraget. Han berättade om hur det fortfarande krävs ytterligare provborrningar för att kunna säkerställa exakt var de förorenade massorna finns. Ett par större områden har man redan ringat in, men det kan finnas mindre mängder på övriga delar av den cirka 18000 kvadratmeter stora marken.
Just nu är man i full färd med att gräva för nytt dräneringssystem, som ska både komplettera och så småningom ersätta det gamla.
- Det gamla systemet är i stort sett en pump som är nedslängd i en brunn. Den har inget styrsystem och kan förmodligen sluta fungera precis när som helst, sa Bevmo.
Exakt hur saneringen ska göras är inte bestämt ännu. Men enligt Bevmo lutar mycket åt en så kallad termisk behandling, det vill säga att man upphettar massorna så mycket att gifterna förångas och därmed förstörs. Till nyår hoppas man ha fått in anbud på saneringen.
Anna Söderquist
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus