EU-enighet möts av omröstningskrav
EU-länderna är ense om ett nytt paket med grundregler för unionen, ett fördrag. Särlösningar för Polen och en extra italiensk plats i EU-parlamentet löste knutarna. Men genast kom kravet på en svensk folkomröstning.
Bildmaterial
Fakta: EU:s nya fördrag
Några av förändringarna som genomförs när det nya fördraget börjar gälla, enligt plan den 1 januari 2009.
EU får en "utrikesminister". Titeln blir EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik.
Europeiska rådet – ländernas stats- och regeringschefer – får en ordförande, president, som kan sitta högst fem år.
Majoritetsbeslut införs på fler områden, men de nya röstreglerna med dubbel majoritet kommer inte att användas fullt ut förrän 2017. De innebär att 55 procent av staterna, med 65 procent av befolkningen, måste rösta för ett förslag för att det ska gå igenom.
De nationella parlamenten får lite mer inflytande eftersom de kan skicka tillbaka förslag till EU-kommissionen, om en majoritet av parlamenten stödjer detta.
EU-medborgarna kan genom att samla in 1 miljon namn förmå EU-kommissionen att ta upp en särskild fråga.
EU-länderna ska ställa upp solidariskt om något land har stora problem med sin energiförsörjning.
Grundläggande, juridiskt bindande rättigheter för medborgarna införs, men Storbritannien får undantag.
Om ett medlemsland blir attackerat av terrorister ska de andra medlemsländerna ställa upp solidariskt.
Medlemsländerna får möjlighet till undantag från beslut på familjerättens område.
Det blir möjligt för ett medlemsland att lämna EU.
EU-symboler som flagga, motto och nationalsång tas bort ur fördraget. "Konstitution" kallas i stället reformerat fördrag. (TT)
LISSABON. EU-länderna är ense om ett nytt paket med grundregler för unionen, ett fördrag. Särlösningar för Polen och en extra italiensk plats i EU-parlamentet löste knutarna.
Men genast kom kravet på en svensk folkomröstning.
— Med detta var alla nöjda, framför allt Italien. Men det är säkert så att frågan kan återkomma när det gäller exakt hur många mandat man tycker att man ska ha, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (m) när överenskommelsen var i hamn på det informella toppmötet i Lissabon natten till fredagen.
Uppgörelsen innebär dock inte slutet för kampen med fördraget, som ska undertecknas i Lissabon på luciadagen.
Därefter ska det godkännas av de 27 EU-ländernas parlament, eller genom folkomröstningar, under 2008 och träda i kraft 2009. Blir det så ändrar det förutsättningarna för Sveriges halvår som ordförande i EU hösten 2009.
Kräver folkomröstning
Miljöpartiet och vänsterpartiets ledare Lars Ohly kräver folkomröstning. Att socialdemokraterna (s) inte vill anser han försvårar samarbetet mellan partierna.
— Jag tycker att det är en skrämmande elitistisk hållning hos såväl regeringen som hos socialdemokraterna.
Men Susanne Eberstein (s), vice ordförande i EU-nämnden, gillar att första steget mot ett nytt EU-fördrag tagits.
Irland har redan beslutat om folkomröstning.
EU-kommissionens ordförande José Barroso hävdade att EU äntligen fått ett regelpaket som gör att unionen kan ta sig an utmaningar i det tjugoförsta århundradet.
Polens president Lech Kaczynski sade sig vara nöjd. Man han lade ändå till att han inte anser att frågan om hur många platser varje land ska ha i EU-parlamentet efter 2009 är slutdiskuterad.
Gick Italien till mötes
EU-ledarna beslutade att höja antalet ledamöter med en, till 751, för att gå Italien till mötes. Men fördelningen i övrigt ska inte sättas på pränt förrän i december, vilket kan öppna för nya strider.
Sverige har föreslagits få 20 platser, två mer än tidigare bestämt.
President Kaczynski kunde räkna in att Polen ska få tillsätta en generaladvokat i EU:s domstol och utfästelser om att en mindre grupp länder ska kunna fördröja beslut de inte gillar.
Österrike lyckades redan före mötet med sin utpressning och fick, mot löfte om att inte äventyra fördraget, en andningspaus på fem år från EU-kommissionen. Den tänker inte dra Österrike inför EU:s domstol trots att landet begränsar antalet (tyska) studenter på sina universitet.
Andra länder, som Storbritannien, Danmark och Nederländerna, har fått undantag och speciella krav tillgodosedda som ska göra att de inte behöver utlysa folkomröstningar.
Nästan identiskt innehåll
Det var väljarna i Frankrike och Nederländerna som med sina robusta nej 2005 sänkte föregångaren till det reformerade fördraget. Föregångaren var förslaget till konstitution för EU.
Fördraget, vars innehåll är nästan identiskt med det nedröstade förslaget till konstitution, ska ge EU en president och en "utrikesminister", formellt kallad hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik. Denne ska även vara vice ordförande i EU-kommissionen.
Presidenten, formellt kallad vald ordförande, ska väljas av de 27 EU-ländernas ledare, och styra EU-ledarnas eget organ Europeiska rådet i upp till fem år.
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar