Startskottet går för jakten mot Vita huset
Det dröjer tio månader innan USA väljer president, men kampen om Vita huset drar igång på allvar redan i morgon. Då börjar den utdragna rysare som kallas primärval.
Bildmaterial
Grafik: Erik Nylund/HD
USA.
Primärval är en amerikansk specialitet för att vaska fram presidentkandidater. I Sverige finns inget motsvarande men kan närmast liknas vid de nomineringsval som vissa partier brukar arrangera.
Att jämföra ett amerikanskt presidentval med ett svenskt riksdagsval blir lite som att jämföra äpplen och päron, menar Anders Sannerstedt, statsvetare i Lund.
–Vi väljer mellan partier och de mellan personer. Primärvalets styrka är att en betydligt större grupp får inflytande över vilka som ska bli huvudkandidater än vad som annars varit möjligt, säger han.
Systemet föddes kring förra sekelskiftet som ett sätt att begränsa partibossars makt över konventen. Men först på 1970-talet erkändes primärvalens avgörande betydelse. Detta efter en skandal vid det demokratiska konventet 1968, då vicepresidenten Hubert Humphrey nominerades trots att han inte ställt upp i ett enda primärval. Han förlorade sedan mot Nixon. I dag är konventen bara en formell historia, såvida det inte väger jämnt mellan två kandidater.
Det som skiljer de amerikanska primärvalen från andra sorters prov– eller nomineringsval är att de försiggår i vallokaler under övervakning av en valmyndighet. De har alltså en officiell prägel och är bara delvis en intern partiangelägenhet. Men formerna kan skifta. Man brukar tala om tre varianter: de öppna, halvöppna och slutna primärvalen.
I ett öppet primärval får vem som helst som är registrerad väljare rösta, och inget hindrar att man röstar i både demokraternas och republikanernas primärval. I ett slutet val får bara partimedlemmar och registrerade partisympatisörer rösta. Är valet halvöppet får en registrerad republikan inte rösta i demokraternas val och vice versa, men är man oberoende får man rösta var man vill.
Varje delstats primärval mynnar ut i att ett antal delegater till respektive partis konvent får i uppdrag att rösta på den presidentkandidat som väljarna bestämt.
Några delstater har inga primärval utan utser sina delegater på nomineringsmöten. Det är ett sådant ”caucus” i Iowa som inleder valkampen i morgon. Överhuvudtaget är primärvalssystemet fullt av varianter och lokala avvikelser som gör det något oöverskådligt. Det gäller också tidtabellen för de olika delstaternas valdagar, som höll på att bryta ihop fullständigt inför 2008. Delstater som traditionellt legat sent i processen flyttade fram sina valdagar för att komma mer i blickpunkten. De förbigångna som då kom längre bak i kön flyttade då också fram sina val. Resultatet blev till sist att en hel massa delstater nu trängts ihop till en ”superdupertisdag” den 5 februari.
Valdeltagandet brukar vara lågt om man ser till antalet teoretiskt röstberättigade. I primärvalen 2004 var det 11 procent. I praktiken är det en politiskt intresserad elit som avgör kandidaternas öden. Men nomineringsprocessen är ändå långt ifrån lika partistyrd som i Sverige. Kandidater från samma parti måste ju ta en öppen fajt med varandra, något som anses hålla partikänslan på mattan. De båda stora partierna har heller inte samma ställning som ledande partier har i Europa.
–De framstår i våra ögon som splittrade och decentraliserade. De har till exempel ingen partiledare, säger Anders Sannerstedt.
Att det råder nästan lika stor politisk spännvidd inom partierna som mellan dem är ett annat särdrag. Anders Sannerstedt påminner om att USA är en hel kontinent där de regionala skillnaderna är stora både av geografiska, historiska och kulturella skäl. Många underligheter i det politiska systemet bottnar i traditioner som formades samtidigt med nationen och tillmäts därför stor betydelse. Men primärvalens ursprungliga idé om en utdragen process där folket får ta ställning till en mängd kandidater passar illa ihop med it-ålderns tempo.
–USA är mer speciellt än man ofta tror, säger Anders Sannerstedt.
Håkan Palm
hakan.palm@hd.se
042-489 92 22
Kommentarer
Artikeln har inga kommentarer ännu, bli först med att lämna en egen kommentar