Turkiets aleviter kräver erkännande
I skuggan av regeringens iver att uppfylla EU-krav om religionsfrihet i det av tradition strikt sekulärt styrda Turkiet, kräver en av landets mest anonyma trosrörelser, alevismen, erkännande av sin säregna tolkning av islam. Aleviterna anser att regeringens påbud om religionsfrihet bara gäller dess egen sunnitiska tolkning.
Bildmaterial
Aleviterna är friare i sin trosuppfattning än många andra muslimer. Kvinnorna behöver inte bära slöja och alkohol är tillåtet. Dessutom tror de på extrem pacifism.
Ju mörkare färg desto fler aleviter
ISTANBUL. De är muslimer, men deras doktriner är progressiva och provokativa för sunnimuslimerna, som utgör den stora majoriteten av troende turkar. Aleviterna försvarar aborträtten, homosexuellas rättigheter, jämställdhet mellan könen och extrem pacifism.
Historiskt sett har utövarna tillåtit alkohol, förbjudit månggifte och kvinnorna har inte behövt bära slöja. De fastar inte under ramadan. Gud, säger de, finns inte på en plats, i ett berg eller en sten, utan i människornas hjärtan.
– Man ska inte kränka andra människors rättigheter, man ska tro på Gud, älska sin nästa och dela med sig till sin nästa. Enligt aleviterna är dessa de fyra viktigaste principerna i Islam, säger den alevitiske ledaren Izzetin Dogan, som kallar rörelsens påbud en ”kärleksfilosofi”.
I tumultet om Turkiets identitet, med djupa klyftor mellan politisk islam och fundamentalistisk sekularism, menar aleviterna att de kan erbjuda en tredje väg: en trosbaserad humanism som är stor nog att rymma både fromhet och modernism.
Men även om aleviterna beräknas utgöra upp till en tredjedel av landets befolkning, erkänns inte alevismen som religion. Gruppen strider mot det sekulära Turkiets största ironi: direktoratet för religiösa frågor, ett massivt statligt maskineri med 88 500 anställda som finansierar moskéer, kyrkor och synagogor, men som vägrar att erkänna alevimuslimernas ”cemevi”, mötesplatser för religiösa ceremonier.
Inte som vi andra
Från den magnifika Blå moskén i Istanbul strömmar troende sunniter ut från fredagsbönen och beblandar sig med turisterna och försäljarna av religiöst krimskrams på gatan.
– Vi sunnimuslimer tycker inte att aleviterna är riktiga muslimer, även om en del av dem själva verkar tro det. De fastar inte, de har märkliga idéer, säger en medelålders man som dröjt sig kvar i den kalla höstsolen för att äta en grillad majskolv tillsammans med sin son.
Även om han inte irriterar sig på aleviterna till vardags så skulle han inte vilja att sonen Mehmet, en tonåring som tolkar för sin pappa på god skolengelska, gifter sig med en alevitkvinna.
Turkiska medier har rapporterat om överfall på alkoholförsäljare i områden med både aleviter och sunnimuslimer. Många menar att det inte har med försäljningen i sig att göra – Istanbuls centrum är fullt av barer där det säljs samma rusdrycker som i vilken storstad som helst – utan snarare mot att aleviter har flyttat in i området.
Det sprids också fult skvaller om aleviter, som att de under sina religiösa ceremonier ägnar sig åt gruppsex och incestuösa orgier.
Blickar västerut
Trots motståndet har aleviterna blivit mer självsäkra, och flera vänder nu blickarna västerut för att få stöd. Förra året drog en alevitförälder Turkiets regering inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, förargad över att tonårsdottern var tvungen att medverka i skolans obligatoriska religionsundervisning som uteslutande behandlar sunniislam.
Domstolen bedömde att skolans ensidiga undervisning inte upprätthöll principen om pluralism och objektivitet, och uppmanade regeringen att ta fram en ny läroplan. Men än så länge har det inte skett.
Den alevitiske ledaren Muharrem Ercan i en av Istanbuls cemevi, Karacaahmet Sultan, sade nyligen i en intervju att han tror att aleviterna får rätt till slut, inte minst i förhållandet till en västvärld som många gånger är misstänksam mot islam.
– Vi löste redan för 750 år sedan frågan om huruvida islam kan vara tolerant. Det är resten av Turkiet som nu måste komma ikapp, sade han till tidskriften Time.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus