"Jag lyssnar inte på nyheterna längre"
Soha vill inte gå ut. — För tre dagar sedan var jag ute och gick med min syster och hennes man. Överallt var husen förstörda, människor bara satt på gatorna och hade ingenstans att ta vägen
RAPPORT FRÅN GAZA. Det har hon inte själv heller, fast på ett annat sätt.
För hemma fungerar elektriciteten och därmed finns vatten i kranarna. Mat och förnödenheter går att köpa i affärerna.
— Men det finns ingenstans att gå och jag har inget jobb. Vad ska det bli av mig? Mitt liv?
Efter nätterna med bomber är det nu tankarna som håller henne vaken om nätterna. När jag ringer första gången mitt på dagen sover hon, precis som under kriget.
I morgon tisdag är det val i Israel men Soha orkar varken hoppas eller oroa sig. Eller bry sig.
— Det är ingenting jag kan göra något åt. Jag lyssnar inte på nyheterna längre. Det är bara krig och strider och jag orkar inte med det längre.
De tre tjejkompisarna i grannhuset som blev bombat träffar hon inte längre. En farbror kom och tog dem med sig hem så nu bor de långt från gränden där hemma.
Minnet av den natten finns där hela tiden. Samtidigt som hon tackar Gud för att hon själv lever. För hon brukade alltid gå in till grannfamiljen en stund på kvällarna även under krigsveckorna.
— Men just den kvällen var jag inte där.
Glädjen i familjen står nog lille Omar för. Han är 1,5 år och hörs mest hela tiden i bakgrunden när vi pratar.
— Det har blivit varmt väder så nu sitter jag ibland under vårt träd och leker med honom.
Det låter åtminstone idylliskt, men Soha oroar sig för att det inte regnar.
— Bönderna behöver vatten.









Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus