Eländet började under kalla kriget
Ska man spåra roten till dagens afghanska förfall får man gå tillbaka åtminstone till det kalla kriget.
Afghanistan
Afghanistan är till ytan cirka 650 000 kvadratkilometer, nästan 50 procent större än Sverige, och har närmare 30 miljoner invånare. Huvudstaden Kabul beräknas ha runt 2,4 miljoner invånare.
Landet är enligt 2004 års författning en islamisk republik, där inga lagar får strida mot islams värderingar. Afghanistan styrs av en president som är både stats- och regeringschef. Det folkvalda parlamentet har två kamrar.
Ekonomin är starkt beroende av jordbruket. Den svarta ekonomin – smuggling och narkotikaproduktion – motsvarar enligt Internationella valutafonden IMF minst två tredjedelar av landets officiella bruttonationalprodukt.
Källa: Utrikespolitiska institutet (TT)
Stockholm (TT). På 1950-talet konkurrerade USA och Sovjetunionen om tredje världens gunst, så även i Afghanistan. När USA misslyckades med att göra Afghanistan till en militär allierad tappade man intresset för landet, som i stället blev beroende av Sovjet.
Efter statskuppen 1973, när den afghanska monarkin störtades, fick Sovjetutbildade militärer stort inflytande, vilket banade väg för kommunisternas maktövertagande 1978. Kommuniststyret födde ett islamistiskt väpnat uppror, och efter den sovjetiska invasionen 1979 för att rädda den vacklande regimen utbröt fullskaligt krig.
USA-pengar till islamister
Nu hamnade Afghanistan åter i fokus för USA:s och Sovjetunionens kamp om världsherravälde. USA satsade miljarder på de afghanska motståndsrörelserna och kanaliserade vapensändningarna via militärdiktaturen i Pakistan, som gynnade de mest radikala islamistgrupperna.
Efter kommunistregimens fall 1992 tappade USA på nytt intresset. Landet föll sönder i interna strider mellan motståndsrörelserna, tills de pakistanskt stödda talibanerna tog över mellan 1994 och 1996, till en början med USA:s gillande.
Gamla gerillor tillbaka
Talibanernas radikalisering, delvis som en följd av internationell isolering, förde dem i armarna på terroristnätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin. Efter 11 september-attentaten i USA 2001 straffades talibanerna för sitt stöd till bin Ladin med omfattande bombangrepp. De gamla gerillarörelserna som förstört landet efter 1992 kunde ta tillbaka makten med USA:s stöd. Hamid Karzai gjordes till president; föga mer än en amerikansk marionett.
Och så tappade USA än en gång intresset. Den utlovade återuppbyggnaden och demokratiseringen blev bara halvhjärtad. Den FN-stödda internationella Isaf-styrkan, med bland annat svenskt deltagande, var länge för liten och med för snävt mandat för att kunna uträtta något. Nu har Isaf över 60 000 man, men styrkan står under amerikanskt befäl och är till stor del indragen i krig mot de talibaner och andra upprorsrörelser som åter vuxit sig starka i det besvikelsens vakuum som de uteblivna framstegen skapat.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus