Snart dags för "Pinkyceremonin" i Afghanistan
Nordvästskånska Mikael är pansarterrängbilförare i svenska skyttekompaniet som
just nu är på uppdrag i Afghanistan. Här kan läsa hans rapporter och se hans
egna bilder från det krigshärjade Afghanistan här på hd.se. Här har ni den
sjunde rapporten.
Bildmaterial
Min grupp, Foxtrot Bravo.
Bilbomben.
Åsnekärror används flitigt.
Ett vanligt fordon i trafiken.
Mikael
Mikael är stationerad vid den svenska Isaf-styrkan i Afghanistan i. HD träffade honom när han var hemma i NV-Skåne för några veckor sedan. Den närmsta tiden kommer han att skriva rapporter från livet i fält. Förhoppningen är att han ska kunna skicka information och bilder någon gång varje vecka.
RAPPORT FRÅN AFGHANISTAN. Jag avslutade förra veckan med att min grupp stod i beredskap på grund av att två grupper ur min pluton var med i en operation tillsammans med en finsk enhet väster om Mazar-e-Sharif. Strax innan midnatt blev delar ut den finska enheten beskjuten med RPG (raketgevär). Ingen blev skadad men min grupp och QRU-enheten (Quick Reaction Unit) blev skickade till platsen. Några gärningsmän fick vi inte tag i och efter en timmes samverkan på en polisstation i området rullade vi tillbaka och anlände till campen vid 04.30.
Måndagen började inte förrän vid lunch då vi fick order om att inventera all vår utrustning, från vapen till strumpor, och det är en hel del prylar man har. Så resten av eftermiddagen gick åt till detta. På kvällen var vi lediga så då passade vi på att utnyttja vår tvåöls-regel och satt och snackade lite skit på mässen.
På tisdagen var det vårddag igen, både vagnen (pansarterrängbilen) och kanonen skulle vårdas, Kristoffer (min skytt) tog hand om kanonen medan jag pysslade om vagnen. Vid lunch var vi klara och sen var det träning och en timme på soldäck som stod på programmet.
På onsdagen var det dags för "leave"-transporter igen. Det blev två svängar med våra pansarterrängbilar till tyska Camp Marmal, en före lunch och en efter. Vi anlände efter lunch vid 13.30 och fick vänta till 16.30 innan planet från Abu-Dhabi landade. Det var även mycket folk som kom från Sverige så det blev två svängar från Camp Marmal också.
Klockan 20.00 gick min pluton på vakt och QRU. För min grupps innebar det nattvakt till 07.00 på torsdagsmorgonen. Alla jobbar inte hela tiden så det finns möjlighet för några timmars vila under natten.
Det blev sömn fram till lunch på torsdagen, och träning på eftermiddagen. Givetvis hann vi med en timmes solning också. 19.00 var det dags att gå på vakten igen. Vi gick av 07.00 på fredagsmorgonen och kom i säng vid 07.30. Men det blev ingen långvarig sömn för 11.30 väcktes vi för att rulla ut och säkra platsen runt en misstänkt bilbomb väster om Mazar-e-Sharif. På platsen fanns även afghansk polis som hade gripit föraren till bilen. Efter ett antal timmar anlände vårt EOD- team (explosive Ordonnance Disposal) och tog sig fram till bilen. Efter ett par timmars jobb kunde dom slutligen genomföra en kontrollerad sprängning av sprängmedlet som fanns i bilen. Det blev en ganska rejäl smäll. Efter det kunde vi ganska snabbt börja rulla tillbaka till campen och var hemma vid 22.00.
Klockan 08.30 på lördagsmorgonen rullade vi från campen för att ta oss ut till skjutfältet. Väl på plats fick jag skjuta in gruppens nya Ksp-58 (kulspruta) och våra Grg-skyttar (granatgevär) fick möjlighet att träna på sina färdigheter. Vi rullade tillbaka lagom till lunch, sen bestod eftermiddagen av att vårda Ksp:n efter skjutning. Vid 17.00 när vi som bäst satt och njöt av vår lördagsmiddag (grillad ofilé) så fick vi besked att vara marschfärdiga 18.45. Min pluton skulle rulla ut med två finska MOT-team (Military Observation Team) och göra en gemensam operation med den afghanska polisen några mil väster om Mazar-e-Sharif. Operationen avslutades vid 02.00 och vi var tillbaka på campen strax efter 04.00.
Gick upp 11.30 på söndagen och käkade lunch. På eftermiddagen hade vi "yxor" (vi som har gjort utlandstjänst tidigare) på plutonen ett möte för att planera den kommande "pinkyceremonin" (invigning av dom som inte har gjort utlandstjänst), som kommer att vara den sjätte oktober.
Vi är sju stycken på plutonen av totalt tjugofem som har gjort utlandsmission tidigare. Den sjätte oktober är en heldag för hela kompaniet med femkamp, medaljparad och finmiddag på kvällen. "Pinkyceremonin" är det som vi "yxor" ser fram mot mest. Möjligheten att få ge igen för det vi själva en gång fick utstå när vi själva en gång var "pinkysar". För min egen del 18 år sedan!
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus