Berlinmuren faller igen
Den 9 november 1989 firade berlinarna världens hittills mest spontana och betydelsefulla folkfest. Och inte en toppolitiker deltog. På 20-årsdagen blir det folkfest igen, nu minutiöst planerad och med stora ledare och exledare på plats, bland dem EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt.
Bildmaterial
Berlin. Symboliskt faller åter Berlinmuren på måndagskvällen. Nu vet vi att den första biten ramlar klockan 20. Symboliken understryks av att det är Lech Walesa som river den, den förre fackföreningsledaren och presidenten, som själv säger att den första kommunistiska muren revs av honom och de polska arbetarna på varvet i Gdansk 1980.
När östtyska medborgare stormade betongen och taggtråden hade polackerna redan fem månader tidigare, i ett delvis fritt val, fredligt lyft undan sina kommunistiska betonghäckar och var med Sovjetledaren Michail Gorbatjovs välsignelse på väg mot demokrati.
Detta vill inte polackerna att vi, och tyskarna, glömmer. Så flera månader före jubileet av Berlinmurens fall har vi i den tyska huvudstaden kunnat se hela fasader täckta av budskapet ”Det började i Polen” bredvid en bild av Gary Cooper och hans revolver i filmen High Noon.
Berlinmuren modell 2009 består av cirka tusen 2,5 meter höga dominobrickor i plast, utplacerade från riksdagshuset, förbi Brandenburger Tor och vidare till Potsdamer Platz.
Den omkring 1,5 kilometer långa raden följer i stort sett murens sträckning. Varje bricka är målad med motiv som anknyter till muren och frihetskampen. Konstnärerna är i de flesta fall elever i tyska och utländska skolor med en viss tyngdpunkt på unga från Korea, Cypern och Mexiko, länder som lever med murar och taggtråd.
Ska man tro färska opinionsmätningar så vill dock inte alla tyskar fira minnet av murens fall. Tidningen Leipziger Volkszeitung lät i veckan ett forskningsinstitut fråga och fick till svar att var åttonde tysk vill ha tillbaka delningen. När Forsainstitutet frågade i september blev resultatet ungefär detsamma.
I Forsas undersökning var det fler västtyskar (16 procent) än östtyskar (15 procent) som ville ha tillbaka muren. Det skulle kunna förklaras med att många i den djupa ekonomiska krisen tycker att subventionerna till det forna DDR, med bland annat ett skattetillägg för alla, borde upphöra.
Tidningen Die Welt citerade dagen före jubileet en ännu opublicerad rapport från ett statligt forskningsinstitut. Enligt den har sedan 1991 offentliga medel på 1,3 biljoner euro, eller 13 000 000 000 000 kronor, förts över till östra Tyskland.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus