Kampen hård om Nordpolens rikedomar
Det är laddat för bråk när företrädare för fem länder med intressen i och runt Nordpolen möts i den kanadensiska staden Chelsea på måndagen.
Ottawa. Det kallas för samarbetsmöte. Men mötet mellan USA, Ryssland, Kanada, Norge och Danmark handlar om makt. Kampen om kontrollen över de enorma naturresurserna, främst i form av olja och gas, som man hoppas ska finnas i området är på kniven.
Att mötet är strategiskt viktigt framgår inte minst av att USA och Ryssland sänt sina högt profilerade utrikesministrar Hillary Clinton och Sergej Lavrov till Kanada. Mötet hålls som förrätt till G8-mötet senare i veckan.
Den strategiska biten är inte bara spekulationer. Kanadensiska militäranalytiker konstaterade nyligen att det sker en oroväckande militär upptrappning i det arktiska området. Alla fem länderna satsar exempelvis på örlogsfartyg som klarar av att operera i de arktiska farvattnen.
Det finns många frågor att bli osams om eftersom ländernas intressezoner överlappar. Ryssland har ganska aggressivt fört fram uppfattningen att man har rätten till det mesta runt Nordpolen. Kanada och USA är osams om Nordvästpassagen och Ryssland anser att Nordostpassagen är ryskt territorium.
Kanada och Danmark är till och med oense om gränsuppmätningen kring en obetydlig liten klippö nordväst om Grönland och så sent som i förra veckan förhandlade länderna i Köpenhamn om saken.
Formellt är det FN:s havsrättskommission som ska avgöra hur gränserna ska dras.
Spänningen inför mötet bådar knappast gott och bedömare påminner om att länderna redan 2008 lovade att undvika territorialkonflikter och balansera resursutvinning med skyddet av det bräckliga ekosystemet i området.
Naturvänner höjer ett varningens finger och de kanadensiska ursprungsbefolkningarnas miljöorganisationer kräver ett moratorium för all prospektering av fossila bränslen.
Men FN:s ramverk för havsrätt ger stora friheter för kuststaterna. Varje kuststat har rätt att exploatera havsbotten upp till 200 sjömil från kusten. Men en del länder kan öka den zonen till 350 sjömil om de kan bevisa att kontinentalsockeln är en naturlig förlängning av den egna fastlandssockeln. Så har exempelvis Norge gjort med arga ryska reaktioner som följd. TT-AFP
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus