Helsingborgaren Paul mitt i demonstrationerna i Kairo
Han var i Kairo för att laga sin laptop och hamnade mitt i demonstrationerna.
"Jag är glad att det blev så, det är oerhört inspirerande att se folks
rädsla försvinna", säger Paul Jackson.
KAIRO. – Utanför Kairo är de flesta förvirrade eftersom regeringen har brutit kommunikationerna så gott de har kunnat.
Journalisten Paul Jackson, uppvuxen i Helsingborg, bor sedan tre år tillbaka på orten Dahab vid Rödahavskusten i Egypten. Nu sitter han tillsammans med flera andra tittar han på den engelskspråkiga versionen av Aljazeera. De arabiska utsändningarna är stoppade. I Dahab är det lugnt, men i går natt såg Paul Jacksons verklighet annorlunda ut. Då var han i Kairo.
– De sköt på mig tre eller fyra gånger. Kairo är som en stor labyrint av avspärrningar, det tog mig tre timmar att smyga mig förbi militärposteringarna till busstationen. Gatorna var rena stridszonen, säger han.
Det var gummikulor som sköts.
– Men när de siktar och skjuter spelar det inte så stor roll vad det är.
Det går att komma fram på Paul Jacksons telefon nu, men han berättar att nätet legat nere och när han för några timmar sedan försökte gå ut på internet gick det inte.
– Demokratirörelsen har använt sig av Facebook och Twitter, både för att kommunicera med varandra och för att visa världen hur oerhört brutalt polisen behandlar demonstranter. Det är det de vill hindra, säger han.
När demonstrationerna startade i tisdags fanns Paul Jackson bland demonstranterna. Han beskriver en fredlig marsch, utan stenkastning och utan våld.
– Sedan blev vi dränkta i tårgas och gummikulor, helt oprovocerat. Och det trappas upp hela tiden, säger han.
Han beskriver det våld de studenter som var med i tisdags fick utstå, men menar att det var det som fick resten av folket att reagera. Men det är svårt att sätta ord på stämningen.
– Under de tre och ett halvt åren jag har varit här har folk tittat ner i bordet så fort säkerhetspolisen har kommit på tal. Rädslan för polisen har känts överallt. Så helt plötsligt står de där på torget, både flickor och pojkar, och skanderar. Helt orädda. Folk var i extas när vi kom till parlamentet i tisdags, de kunde inte tro att det var sant.
Rädslan och hatet har odlats under många år av en säkerhetspolis som ätit gratis på restaurangerna, tagit vad de velat i butikerna och dessutom krävt mutor. Det menar Paul Jackson som är övertygad om att president Mubarak är på väg bort. Militären kommer inte att stödja Mubarak eftersom de, till skillnad från polisen, består av vanliga människor som inte vill skjuta sin granne eller bror.
– Mitt stalltips är att militären kommer att inse att det är bättre att stå på den vinnande sidan som hjälte. De fattar att slaget är förlorat, säger han.







Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus