Frågor och svar om bin Ladins död

Är världen säkrare nu? Vad behövs för att göra ett DNA-prov? Vad händer med al-Qaida? Vi har pratat med en säkerhetspolitisk forskare, en genetiker och en islamolog om effekterna av Usama bin Ladins död.

Utrikes. Usama bin Ladin har jagats i nära ett årtionde. Hur hittades han?

Enligt CIA var det en fånge på Guantánamo som gav dem pseudonymen på en kurir som skulle stå al-Qaida-ledaren nära. För fyra år sedan fick CIA reda på mannens riktiga namn och i augusti förra året spårades han till en bostad som var så stor och säker att de misstänkte att det var hem för en högt uppsatt terrorist. Det ska ha varit den byggnad de slog till mot i förrgår och där bin Ladin sköts till döds.

Hur gömde han sig?

Långt från i en kal grotta som många kanske föreställt sig. Huset beskrivs av amerikanska källor som påkostat, värt ungefär en miljon dollar, och omgärdat av en över 3,5 meter hög mur. Det ska inte ha funnits någon telefon- eller internetförbindelse och invånarna brände sina sopor på gården i stället för att slänga dem.

USA uppger att DNA-prov använts för att identifiera bin Ladin. Går det att göra sådana tester så snabbt, och vad krävs?

Kerstin Montelius, genetiker på Rättsmedicinalverket:

– Man behöver ett prov från en avliden. Det kan till exempel vara ett blodprov, ett muskelprov eller ett benprov. Sedan behöver man något att jämföra med. Det vanligaste är släktingar och det allra bästa är om man kan jämföra med rakt ovan- eller nedstigande led, det vill säga föräldrar eller barn. Syskon går också bra men när man kommer till farbror och morbror börjar det blir lite för långt från, men det kan gå. Men om personen har syskon som det kan vara går det inte med den metoden. Då får man komplettera med något, till exempel leta efter ett biobanksprov. Det går också att jämföra med sådant vi kallar hemma-hos-material, som en rakapparat eller tandborste. Bara man vet att det är identifierat från den personen. Har man ett sådant prov kan man spara det ganska länge. Det beror helt på hur den förvarats, har man frusit ned en tandborste kan man använda den flera år senare men har den legat varmt och fuktigt bryts DNA:t ner snabbare. Om provet prioriteras kan man ha resultatet på några timmar.

Påverkas hotbilden mot Sverige?

Nej, bin Ladins död inte påverkar hotbilden mot Sverige. Den bedömningen gör Säkerhetspolisen.

– Vi följer noga det som hänt och gör nu en mer ingående analys för att få en samlad bild av läget. I det arbetet har vi bland annat kontakt med våra internationella samarbetspartners, säger Anders Thornberg, avdelningschef för säkerhetsåtgärder, i ett uttalande.

Det finns många regler kring en muslimsk begravning. USA varit noga med att poängtera att kroppen hanterats med hänsyn till dessa seder. Är det förenligt med att Usama bin Ladin begravts i havet?

Jan Hjärpe, islamolog och professor emeritus vid Lunds universitet:

– Ja, det går bra. Sjömän har alltid funnits och dör någon till havs sker begravningen så, därför är det accepterat inom islam. Det är viktigt att begravningen sker snabbt, tumregeln är inom 48 timmar, gärna inom 24, men ibland är det inte möjligt. Nu tror jag att han begravdes till havs för att man vill hindra att det blir en grav som kan besökas. Det har stått mellan det och att behålla kroppen som bevismaterial men den lilla skara som är hängivna honom skulle ändå inte tro på att det var han.

Kan begravningsformen orsaka några protester?

Jan Hjärpe, islamolog och professor emeritus vid Lunds universitet:

– Nej, han är avskydd inom den islamska världen. Alla som inte vill dö i ett terrordåd tycker bara det är skönt att han är borta och undrar snarare varför man tar sådan hänsyn till en terrorist. Det hade inte spelat någon större roll hur begravningen såg ut men det här kanske ändå var lite klokt, för att minimera effekten.

Kan bin Ladins död locka nya extrema islamister?

Jan Hjärpe, islamolog och professor emeritus vid Lunds universitet:

– Jag tror inte hans död spelar någon roll. Han har en funktion som symbol och det fortsätter han vara oberoende av om han lever eller inte. Hans symboliska funktion förblir som den var förut.

Är världen säkrare nu?

Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut:

– Världen är oförändrad och varken säkrare eller osäkrare än innan Usama bin Ladin dog. Det är en mans bortgång, många står på kö. Visst kan det uppstå slitningar mellan olika personer som kan tänkas vilja kliva fram och rikta in rörelsens aktiviteter åt vissa håll, vilket väl talar för att det i alla fall inte är säkrare på något sätt.

Lägger man för mycket vikt vid Usama bin Ladins betydelse?

Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut:

– Ja, det skulle jag bestämt hävda. Det viktiga är det symboliska, det är en prestigeseger för den amerikanska regeringen och en förlust för de som sympatiserar med al-Qaida. Men man ska aldrig underskatta en ledares betydelse i odemokratiska rörelser. Nu har han inte varit så framträdande som han var tidigare på många år.

Vad händer med al-Qaida nu?

Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut:

– De fortsätter som vanligt på det sätt de jobbat hittills. Man kan tänka sig att det uppstår vissa slitningar eller sprickor men för deras del är det viktigare vad som händer i Saudiarabien och Syrien. Hans död är främst en prestigeförlust.

Enligt USA:s officiella linje skulle bin Ladin gripas, men dödades så han gjorde motstånd. Enligt anonyma källor från militären var ordern från första början att döda. Har USA rätt att döda bin Ladin?

Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut:

– Det kommer aldrig finnas en klar och tydlig linje i hur man får agera. Om man ser kriget i Afghanistan som ett krig kan man hävda en självförsvarsrätt, vilket ju USA gjorde efter de attackerades elfte september. Sedan råder vissa särskilda lagar och principer under krigsliknande förhållanden och de tillåter aldrig att man avrättar personer. Man kommer inte att kunna säga om det var rätt eller fel, det blir lite upp till historien. Det allra bästa hade varit om man hade kunnat gripa honom och föra honom till en domstol. USA har dåliga erfarenheter av det, med Guantanamo, och sparade sig nu onödiga rättsliga problem.

Hur mycket visste Pakistan?

Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut:

– Räden utfördes på pakistanskt territorium och hade USA inte informerat innan hade de hamnat i en svår sits i efterhand, det hade gjort många pakistanier indignerade. Visst kan man aldrig veta om samarbetet är en efterhandkonstruktion men jag finner det föga troligt. Rent principiellt har Pakistan och USA samarbetat under en lång tid och det fyller en viktig funktion i det övergripande strategiska samarbetet i området. Då är det viktigt och bra att man kan samarbeta och nå framgång vilket också stärker Pakistans trovärdighet.

Tove Hansson tove.hansson@hd.se042-489 92 64