"Fokus kommer att flyttas från terroristen"
Tidningens reporter Ulf Kristiansson är på plats i Oslo. Enligt honom råder det ingen lynchstämning inför häktningsförhandlingarna.
Bildmaterial
HD:s utsände Ulf Kristiansson rapporterar direkt från Norge.
Terrordåden i Norge
Den 22/7 2011 blev en fasansfull dag i Norges historia. Högerextremisten Anders Behring Breivik sprängde en bomb utanför regeringsbyggnaden i Oslo och sköt ihjäl deltagare på ett politiskt ungdomsläger på ön Utöya. Sammanlagt miste 77 människor livet. Måndagen den 16 april 2012 inleddes rättegången mot Breivik.
OSLO. – Det är rätt kaosartat vid tingsrätten som nu har bestämt att förhandlingarna ska ske bakom stängda dörrar. Anledningarna är säkerhetsskäl och hänsyn till utredningen, säger Ulf Kristiansson.
Hur mycket folk är det vid tingsrätten?
– Här är mycket folk, men inte alls jämförbart med hur många som var vid domkyrkan. Här är inga demonstrationer, ingenting. Det är inte de stora massorna av vanliga norrmän som är här. Men här är ett mycket stort pressuppbåd.
Vad förväntas komma fram under häktningsförhandlingarna?
– Jag tror att det flesta inte vill veta mer än att han blir inlåst. Han har förklarat sig på internet. Nu vill han göra det en gång till, men det får han inte.
Det talas om lynchstämning kring häktningsförhandlingarna. Vad är din bild av det hela?
– Den bilden stämmer väldigt dåligt med vad jag har sett hittills i Oslo. Jag har precis varit vid den tysta minuten utanför Domkyrkan där tiotusentals människor deltog i värdighet och tysthet. På andra håll vet jag inte, men det finns skäl att hata honom.
Nu har det hållits en tyst minut i Norge. Vad är nästa steg i norrmännens sorgearbete?
– Det första är väl att fokus flyttas från terroristen, så att man kan bearbeta sorgen i fred. Nu har det varit väldigt mycket kring honom och hans manifest och hans bilder. Jag förstår det, men jag tror att det kommer att tystna om honom från och med i morgon. Då kommer läkningsprocessen att gå fortare.
Vad talar folk om på gator och torg?
– Det är samma som tidigare. Det är bedrövelse och sorg, men också värdighet. Det här är det jävligaste de kunde tänka sig.
Finns det en rädsla för dåd av copycats?
– Den känslan har jag inte fått. Det diskuteras heller inte. Jag tror man ser honom som en ensam och totalt galen man, som förvisso i sin värld ingår i ett större sammanhang, men det finns inget som tyder på det hittills.
Så här såg det ut under den tysta minuten i Oslo:
