"Den mest skruvade och onda människa jag skrivit om"
Vår krönikör Ulf Kristansson är på plats i Oslo och rapporterar om händelserna.
Terrordåden i Norge
Den 22/7 2011 blev en fasansfull dag i Norges historia. Högerextremisten Anders Behring Breivik sprängde en bomb utanför regeringsbyggnaden i Oslo och sköt ihjäl deltagare på ett politiskt ungdomsläger på ön Utöya. Sammanlagt miste 77 människor livet. Måndagen den 16 april 2012 inleddes rättegången mot Breivik.
Ulf Kristiansson. Torget framför och gatorna närmast domkyrkan är fyllda av tusentals människor som står stilla och tysta. Och när den tysta minuten är över hörs Thomas Calmeyers starka röst.
Han börjar sjunga och nån sekund senare får han sällskap i sången av Sigrid Strätkvern och Ellen Lande. De sjunger Nordahl Griegs ”Til ungdommen”.
- Den handlar om att ungdomar ska slåss mot de mörka krafterna, säger Thomas Calmeyer.
En stund senare och några kvarter bort möter Anders Behring Breivik häktningsdomaren vid Oslo Tingrett.
Två unga människor blir samtidigt, kanske utan att förstå det, ett tecken på att det finns ett normalt liv mitt i sorgen. När världspressen står utanför tingsrätten kommer de två unga ut genom porten, hand i hand och strålande lyckliga.
De har gift sig samtidigt som en terrorist och massmördare ställdes inför häktningsdomaren.
- Nej, vi vill inte intervjuas, säger den nyblivne maken med ett brett leende.
Kvar i tingsrätten finns Anders Behring Breivik, som kanske är den mest skruvade och onda människa jag skrivit om.
Han har kallblodigt haft ihjäl ett 80-tal människor, vilket är ungefär dubbelt så många som mördas i Norge under ett vanligt år. Men han vill fortsätta sitt terrordåd, det räcker inte att ha dödat…
Inför häktningsförhandlingen hade Anders Behring Breivik två önskemål:
Han ville bära uniform och han ville ha en offentlig förhandling för att kunna berätta för världen varför han mördade. Normalt vill jag alltid att alla förhandlingar ska vara öppna för press och allmänhet. Det är viktigt för att kunna ge en så sann bild som möjligt.
Men Anders Behring Breivik har byggt en talarstol av många unga människors döda kroppar och den ville han klättra upp på. Han ville ställa sig på offren han mördat och hålla tal. Då skulle hans röst, hans ord spelas in och sedan skulle media sprida hans politiska budskap till hela världen.
Inför terrordåden hade han lagt upp väl valda bilder på sig själv på nätet, som han visste skulle spridas via media. Han publicerade också ett märkligt dokument på 1 500 sidor där han beskrev sig som en modern tempelriddare.
Den sorg och förtvivlan jag mött i Norge har krupit in under skinnet på mig och jag känner att det är nog nu.
Anders Behring Breivik är en terrorist, en ond man som mördat.
Men hans tid i uppmärksamhetens ljus kommer att ta slut. Tingsrätten bestämde att häktningen skulle ske bakom stängda dörrar och han ska sitta isolerad i en cell länge nu, kanske ända till nästa vår. Då kommer åtalet och rättegången och en ny stund i offentlighetens ljus.
Sedan försvinner han igen. Han döms till minst 21 års fängelse, men det kan också bli förvaring, vilket är den norska varianten av livstidsstraff.






