Ökat svenskt stöd till syrier

Sverige ökar sitt stöd till insatser för syriska flyktingar genom att skjuta till ytterligare 25 miljoner kronor, sade biståndsminister Gunilla Carlsson på en pressträff. Därmed är det svenska stödet hittills i år uppe på 182 miljoner kronor, och det kan bli mer.

Sverige är en av de större givarna tillsammans med EU-kommissionen, Tyskland och USA enligt biståndsministern.

Den allt svårare konflikten, låsningarna i landet och i FN:s säkerhetsråd gör att Carlsson bedömer att hösten blir "lång, allvarsam och ledsam".

Med omkring 2,5 miljoner flyktingar inom landet, över 200 000 av UNHCR registrerade i grannländerna tänjs resurserna till det yttersta påpekade hon.

För internflyktingarna är behovet bara täckt till 50 procent och i grannländerna enbart 30 procent sade Carlsson. Det här är också en region som redan har många flyktingar. Palestinier och irakier som flytt flera gånger får göra det igen.

Från en fas där behovet av mat och vatten varit stort ser biståndsministern en nästa fas där hälsoläget försämras snabbt och behov av vacciner och vård ökar.

— Och inte minst är det alla dessa barn som både dödas och skadas fysiskt och psykiskt.

Carlsson beskrev det som "vanmäktigt" att hjälporganisationer inte ges tillträde och att informationen är så bristfällig när FN:s observatörer lämnat landet.

— Men vi upprätthåller alla försök till humanitärt bistånd.

Carlsson tror att våldet kan öka och funderar över de långsiktiga behoven när såren blir så pass djupa.

— Det blir en lång väg tillbaka.

Turkiet och Frankrike har talat om att skapa skyddszoner inne i Syrien för flyktingar, men det tror inte Carlsson på.

— Vi som ansvarar för humanitärt arbete varnar för humanitära zoner, säger hon.

Carlsson påpekar att de kräver ett mycket starkt militärt skydd som är svårt att upprätthålla och att historiska exempel avskräcker — Srebrenica i Bosnien är ett.

— Det är lätt att säga att man vill ha humanitära zoner men de är svåra att genomföra.

Carlsson säger sig ha medhåll i frågan av UNHCR-chefen Antonio Guterres och FN:s nödhjälpschef Valerie Amos.

TT