Framtidens motorväg eller skövlingsvägen?

För att Brasilien ska hålla tillväxttakten har regeringen bestämt att använda naturresurserna i Amazonas.

För att Brasilien ska hålla tillväxttakten har regeringen bestämt att använda resurserna i Amazonas. Två av Sydamerikas största vattenkraftverk byggs just nu över floden Madeira, ett av Amazonasflodens viktigaste tillflöde, och på andra sidan floden har landets mest kontroversiella vägbygge inletts – asfalteringen av en nittio mil lång grusväg som går genom den sista biten av orörd regnskog i Amazonas.

Politikerna kallar den Framtidens motorväg, andra kallar den Skövlingsvägen. Den tekniska benämningen är riksväg BR-319. Den anlades av militärregimen under sjuttiotalet och har växt igen sedan dess. Nu har ett av ingenjörskompanierna kommenderats in i regnskogen för att asfaltera djungelvägen och laga det femtiotal träbroar som rasat längs vägen. Djungelvägen börjar i hamnstaden Porto Velho, vid den bolivianska gränsen, och når efter nittio mil Manaus, den största staden i Amazonas med 2,2 miljoner invånare.

Trots att Manaus är en Brasiliens viktigaste handelsmetropoler har staden aldrig gått att nå landvägen. Varor och förnödenheter har fått flygas in eller fraktas uppströms längs den väldiga Amazonasfloden. När BR-319 är asfalterad kopplas Manaus in på Brasiliens övriga vägnät, vilket kommer att revolutionera handeln med Amazonas, menar politikerna. Det är också från Manaus som vägbygget kommit längst. En trettiofem kilometer lång bro, en kopia av Öresundsbron, invigdes över floden Negro förra året.

Vad som försinkar vägplanerna är att det brasilianska naturskyddsverket upptäckt brister i miljörapporten som sändes in för att få klartecken att anlägga vägen. Rapporten tog inte upp risken för att skövlare skulle kunna använda vägen för att dra ut det värdefulla timret. Naturskyddsverket har därför stoppat arbetet och kräver att politikerna presenterar en plan för hur vägbygget ska undvika att stimulera skövling.

Brasiliens miljöforskare varnar för att BR-319 kommer att öppna upp för hundratals bivägar och stödjer sin forskning på satellitbilder som visar att kring alla vägar som tidigare byggts i Amazonas har det uppstått piratvägar som anlagts för komma åt de exklusiva mahognyträden. Det är därför vägmönstren ser ut som uppätna fiskar när man flyger över Amazonas. Huvudvägen är ryggraden och piratvägarna är fiskbenen som sträcker sig in i regnskogen.

Även miljöorganisationerna är kritiska mot asfalteringen och vill att staten i stället bygger ut flodtransporterna. När regnperioden slår till varje år blir ändå de flesta vägar ofarbara och det enda sättet att transportera gods är på pråmarna som går längs floderna. Men politikerna lyssnar inte på de argumenten utan väntar på att det avstannade vägarbetet ska upptas så fort den nya miljörapporten är klar.

– Det är inte lönt att bygga en sådan fin bro som vi byggt från Manaus om inte resten av vägen också ska anläggas, säger en av ledamöterna i delstatsregeringen i Amazonas.

Han har nu samlat en lobbygrupp som försöker få naturskyddsverket att lätta på kraven. Åter har slaget om Amazonas väckts till liv.

Henrik Brandão Jönsson
riojonsson@gmail.com